Dem Gaza 21 okt 1

Ronya Tamdjidi’s tal Palestinademonstration – Stockholm

Hej , jag heter Ronya och är student på Kungliga Tekniska Högskolan, och med i gruppen KTH for Palestine.

Vi är akademiker; studenter, lärare, forskare och doktorander som har fått nog av våra institutioners hyckleri gällande Israels folkmord på Palestinier.

Samma institutioner som gjort uttalanden och ställningstaganden i solidaritet med den ukrainska befolkningen, väljer nu tystnad, under ett pågående folkmord. Inte bara väljer de tystnad, utan de har även aktiva samarbeten med israeliska universitet och företag som har direkta relationer med den israeliska militären. Vi kräver att dessa samarbeten avslutas.

Akademisk bojkott är ett konkret steg som våra universitet kan ta i rätt riktning. Man behöver inte bläddra långt bak i historieböckerna för att se att det har fungerat förut. Jag vill påminna om 80-talets anti apartheid-rörelse där tusentals akademiker tvingade över 150 universitet att bryta alla samarbeten och investeringar med kopplingar till apartheid i Sydafrika. Akademisk bojkott fungerar, och vi på KTH är inte de enda som ställer dessa krav på våra universitet. Från Göteborg till Uppsala, från Lund till Linköping; denna rörelse växer sig större varje dag.

Fredagen den 8de december besökte Ulf Kristersson vårt campus. Trots att besöket annonserades natten innan, samlades vi utanför byggnaden där han skulle hålla en presskonferens, för att protestera över att Sverige inte har agerat för ett permanent eldupphör, genom att bland annat avstå att rösta i FNs generalförsamling.

Statsministerns pressekreterare Hanna Lundberg försökte senare i media utmåla oss som en hotfull grupp som kom utifrån, till KTHs campus. Att erkänna att det var vi, verksamma på KTH och andra universitet i Stockholm, skulle gå emot den bild regeringen försöker ge av oss som aktivt tar ställning mot folkmordet på palestinier.

Hanna Lundberg och Ulf Kristersson, det var inte vi som kom till KTH, det var NI som kom till VÅRT campus. Ert desperata försök att utmåla oss som hotfulla spridare av desinformation, är inget annat än klassisk rasistisk propaganda. Det är inte vi som tycker det vore orättvist mot Israel med permanenta eldupphör. Det är inte vi som har kallat israels bombningskampanj för proportionerlig. Det är inte vi, som vill ha ännu mer samarbeten med apartheid-regimen israel; det är ni!

Det är lätt att ta ställning mot apartheid, så länge apartheid inte pågår just nu.
Det är lätt att stödja medborgarrättsrörelser, så länge de ligger i det förflutna.
Det är lätt att ifrågasätta allmänhetens passivitet inför grymheter, när dessa grymheter är historia.
Men som akademiker är det vårt ansvar att påminna oss alla om att en dag kommer nutiden att vara historia. Och historien kommer inte att vara nådig mot dem som är för fega för att ta ställning, för det palestinska folket och mot den israeliska ockupationen.

Tack så mycket